söndag 1 mars 2015

Förgät oss ej! Använd en förstelärare:)

Kära kollegor!

Det lackar mot slutspurt och vi vet alla att det innebär högre tempo både för lärare och elever. När det ska gå snabbt är det lätt att glömma att det finns extra resurser tillgängliga. Därför kommer här en liten påminnelse om vad ni kan använda närmsta förstelärare till:

Bedömningsstöd: ibland behöver man ett par extra ögon vid bedömning. Använd våra:) Vi slår gärna också ett extra slag för bedömningsstöd över programgränserna!

Auskultation: Ibland behövs de extra ögonen i klassrummet. Man kanske testar en ny metod, eller har grupper som av olika anledningar inte fungerar optimalt. Att få feedback från en kollega kan vara värdefullt. Använd oss gärna till detta!

Bloggen om skolutveckling har nu fått lite innehåll och om man är intresserad av att veta vad som händer på skolan kan man med fördel gå in och läsa här. Det finns också en länk från förstasidan i MaApps! Om du själv bedriver utvecklingsarbete vill vi gärna skriva om det - hör av dig!

På bloggen ser ni också aktuella datum för våra möten. Om det är något ni vill att vi ska ta upp på så skicka en rad eller kom dit!

Många hälsningar och med hopp om en lugnish vår,
Camilla, Karolina, Daniel och Magnus

lördag 21 februari 2015

Bedömning för lärande

Under hösten 2014 inledde samhällslärargruppen ett projekt om bedömning. Första steget var en bokcirkel där vi läste Christian Lundahls Bedömning för lärande. Bokcirkeln bestod av åtta lärare från både gymnasiet och komvux och pågick under senare delen av höstterminen.

Vi träffades fyra gånger och vid varje tillfälle tog diskussionen sin utgångspunkt i de två eller tre kapitel ur Bedömning för lärande som det var deltagarnas uppgift att läsa inför träffen. Diskussionerna var livliga och spände över många aspekter på bedömning. Bla diskuterade vi  om, och i så fall när och hur formativ bedömning ska användas, hur samstämmighet i bedömningen mellan lärarna på en skola kan uppnås och om vi alltid måste bedöma eller om vi kan mäta utan bedömning.


Bokcirkeln mynnade ut i ett beslut att under våren ska samhällslärargruppen arbeta vidare med bedömning i syfte att bli mer medvetna bedömare och uppnå större likvärdighet i bedömningen av samhällskunskaperna hos eleverna på Pauliskolan.  Vi kommer ffa att arbeta med kursen samhällskunskap 01b eftersom alla elever på Pauliskolans gymnaisum läser den.


Det första vi ska göra är att svara på de implicita frågorna i kunskapskraven för samhällskunskap 01b tex hur många är någon/några/flera i kunskapskravet: “Eleven kan analysera samhällsfrågor och identifiera  någon/några/flera orsaker och konsekvenser”? Och  vad innebär enkla/välgrundade/nyanserade i kunskapskravet “ Eleven kan ge enkla/välgrundade/nyanserade argument för sina ståndpunkter och värderar  med enkla/ /enkla/nyanserade omdömen andras ståndpunkter”?


Vi planerar också att titta på om vi kan skapa en gemensam bedömningsmatris och om vi kan skapa en bank av fraser att använda vid formativ bedömning. Fraserna ska kunna användas vid feedback för att göra det tydligt för att eleverna varför de uppnått en viss nivå och vad som krävs för att de ska uppnå en annan nivå.

Parallellt med detta arbete ska vi för tredje läsåret i rad genomföra en gemensam examinationsuppgift på området massmedia inom samhällskunskap 01b. Detta projekts sista fas innebär att vi tittar på varandras anonymiserade elevsvar och diskuterar bedömning så där kommer vårterminens två spår för samhällslärarna att sammanfalla och förhoppningsvis så kommer vi i vår att göra bättre, i meningen mer konsekventa och  väl underbyggda, bedömningar.

måndag 16 februari 2015

Språkinriktad ämnesundervisning på NA/TE

Pedagog Malmös blogg för språkutveckling på gymnasiet och vux berättar Linda Ellinore om det språkutvecklande arbete som görs på NA/TE:

Sedan ett år tillbaka har en grupp lärare sammanställt dokument som alla lärare och elever på det naturvetenskapliga programmet och teknikprogrammet kan arbeta utifrån. Dokumenten rör hur programmen ska ge språket större utrymme och vikt i ämnesundervisningen.

Under vårterminens två första månader (VT 15) ska gruppen utvärdera olika arbetsmodeller inom språkinriktad undervisning. Därefter börjar arbetet med att utbilda samtliga kollegor.

Vår förhoppning är att språkinriktad ämnesundervisning genomsyrar verksamheten från höstterminen 2015. Gruppen samarbetar med forskaren Maria Kouns vid Malmö högskola.

Linda Ellinore Lindberg

torsdag 12 februari 2015

120 dagar som förstelärare

Jag har nu varit förstelärare i 120 skoldagar. Det är dags för medarbetarsamtal, vilket leder till reflektion om vad jag har gjort för att förbättra verksamheten. Min spontana tanke är att jag gjort alldeles för lite. Jag har fått gyllene förutsättningar jämfört med förstelärare på andra skolor, 20 procent av min tjänst är vikt för försteläraruppdraget. Varför känner jag att jag gjort för lite? Kanske är det för att min tjänstefördelning gällande de övriga 80 procenten inte var jämn utan en av kurserna bara låg under hösten. Dessutom har mina matematikkollegor varit upptagna med matematiklyftet så deras tid har varit begränsad. Själv gick jag matematiklyftet förra läsåret. Jag har helt enkelt inte riktigt haft den tid jag behövde. Det innebär dock att jag nu, under våren, har riktigt goda förutsättningar för att bedriva utvecklingsarbete. Helt hopplöst känns det inte heller, höstterminen ägnades åt inläsning av material samt planering och genomförande av två studiedagar. Mitt uppdrag har dessutom mått bra av tidsbristen då det har blivit tydligare och ett antal arbetsområden har utkristalliserats. Luddigheten som fanns i uppdraget från början har blivit mindre luddig, mycket tack vare de förstelärarmöten som förkommer både på förvaltningsnivå och på skolnivå. Där träffar jag andra förstelärare och vi planerar gemensamma aktiviteter samt utbyter erfarenheter och ger varandra kloka råd och inspiration. Vilka är då mina uppdrag?


Mitt huvuduppdrag är ämnesdidaktiskt inom matematik där jag ska arbeta med konstruktion och samlande av dels verklighetsanknytna uppgifter och dels undersökande uppgifter. Detta kommer att ta det mesta av min tid. Både konstruktion och inläsning av material tar tid. Tanken är att det ska bli en bank av uppgifter. En viktig aspekt av det blir också att testa uppgifterna och dokumentera hur eleverna arbetar och lär sig av uppgifterna. Ett lovande spår är det som kallas RME, Realistic Mathematics Education. Relaterat till detta pågår även ett arbete som syftar till en högre kvalitet vid konstruktion av prov och provuppgifter.


Från skolledningen kommer ett uttalat uppdrag att bidra till skolans systematiska kvalitetsarbete med hjälp av Qualis. I samband med detta har vi förstelärare hållit i en studiedag om utvecklingsarbete. Vi kommer att få en utbildning i det kvalitetsystem som skolan använder. Exakt vad mitt fortsatta arbeta ska vara kommer förhoppningsvis bli tydligare efter denna utbildning och efter att skolledningen tydligare uttryckt vad de förväntar sig.


Ytterligare ett uppdrag är att ge mina kollegor stöd. Stödet har tre ben. Det första är att hjälpa till att sprida verksamhetsnära forskning till mina kollegor. Det andra är att vara behjälplig vid användandet av olika digitala verktyg. Det tredje och sista benet är att jag erbjuder klassrumsbesök för de kollegor som så önskar.

Ett sista uppdrag är att starta en grupp för elever som vill bli duktigare på matematik och försöka utveckla deras matematiska förmågor.

söndag 8 februari 2015

Reading to Learn - Pauliskolan deltar i pilotstudie

I förra veckan satte utbildningen Reading to Learn igång och den var förlagd här på skolan. Reading to Learn är en australiensisk metod som används för att utveckla elevers läsning och skrivande och vilar på tre pedagogiska grundpelare:
Under våren väntar två tredagarspass till av utbildning. Ett i början av mars och ett i maj. Däremellan kommer det att bli workshops här på skolan för de som deltar i utbildningen. Eva Bringeus, lektor med förvaltningsövergripande ansvar för språkutveckling, deltar också i utbildningen och kommer att skriva en forskningsartikel om pilotstudien när den avslutats.

Cirka 25 lärare från flera olika gymnasieskolor i Malmö deltar, varav åtta, de flesta från rektorsområde SA-BET, går utbildningen under våren.

Och, inte att förglömma:

Startsträckan var snabb när vi hoppade på detta tåg och jag passar därför också på, att på detta publika sätt, be om ursäkt för de misstag som begicks i den korta och intensiva processen med att hitta deltagare till kursen. Jag tar med mig nya lärdomar från det!

tisdag 20 januari 2015

Pauli apps verktyg för Google Drive



Lägger du ner timmar på att kopiera och enskilt dela Google dokument med dina elever? Har du problem att hitta elevers inlämningsmappar? Är svaret ja på någon av dessa frågor rekommenderar jag dig att fortsätta läsa detta inlägg.

Tillsammans med kolleger på Pauliskolan skapar jag applikationer som är baserade på Malmö apps. Här är en länk till Pauli apps verktyg för Google Drive. För närvarande innehåller sidan två verktyg:

  • Skapa och dela personliga kopior till dina elever. Det går även bra att ändra behörighet för kopiorna efter att de är skapade (om man vill samla in ett prov eller en deadline är passerad).
  • Skapa inlämningsmappar till dina elever. Eleverna blir ägare till mapparna och du kommer att få dem samlade i en klassmapp.
Om dina undervisningsgrupper inte dyker upp när du öppnar sidan behöver du registrera dem här. Tänk på att du måste vara inloggad med ditt "@skola.malmo.se"-konto.

Kontakta mig gärna om du vill veta mer eller om du har idéer på förbättringar och nya applikationer!

söndag 11 januari 2015

Lässtrategier - höstens workshop i sammanfattning!

Under hösten har jag anordnat tre olika workshoppar kring lässtrategier. För att dessa ska komma så många som möjligt till del, sammanfattar jag nedan de olika exempel på strategier jag gått igenom. Jag avslutar med en sammanfattande kommentar kring funderingar kring... tiden - vad annars?

Varje tillfälle var 40 minuter. Jag pratade en stund utifrån presentationerna nedan. Lärarna fick testa olika läsövningar jag hade gjort med eleverna, och avslutningsvis fick de berätta vilken av lässtrategierna de kände sig mest lockade av och varför. De tre tillfällena delades för enkelhetens skull upp i lässtrategier man använder innan, under tiden och efter läsningen, men naturligtvis är gränserna dem emellan inte knivskarpa. Alls.

Kontakta mig gärna om det finns intresse för ytterligare en omgång av dessa workshoppar under våren!

Inspiration till många av övningarna har jag fått från boken Lyft språket - lyft tänkandet av Pauline Gibbons!

Workshop 1 - Att hjälpa eleven in i texten



Övning 1 - Gemensamma tankekartor

För att ta sig in i ett ämnesområde är denna övning särskilt bra. Jag har använt den bland annat när jag skulle sätta igång språkhistoria med mina treor (Sv3) och grammatik med mina tvåor (Sv2), men den kan användas till i princip alla någorlunda avgränsade ämnesområden.

Man lägger ut stora ark med nyckelbegrepp på och eleverna förflyttar sig sedan gruppvis mellan arken och fyller på allt de kommer på utifrån nyckelbegreppen (och de andra gruppernas anteckningar) - de har även fått stryka saker om de ansett att något är felaktigt. Denna övning behöver ju inte nödvändigtvis följas av en text i direkt anslutning, och fungerar alltså utmärkt som avstamp med eller utan text - dels för att den aktiverar elevernas förkunskaper och dels för att den ger läraren en hel del information om var elevernas samlade kunskapsnivå ligger i inledningsskedet av ett nytt ämne.

Övning 2 - Ord från texten

Ord från texten använde jag mig av med mina tvåor innan de skulle läsa ett utdrag ur Heidenstams Karolinerna. I det fallet lyfte jag ut stämningsskapande ord . Vi läste olika skönlitterära texter på temat krig för att se hur krig kunde framställas på olika sätt vid olika tidpunkter i historien och därför passade det bra. Jag skrev upp ca 15 ord från texten på tavlan och eleverna fick gemensamt diskutera vad orden fick dem att tänka på och förvänta sig av texten.

Med mina kollegor på workshoppen använde jag i stället en populärvetenskaplig artikel om Gutenberg och tryckpressen. Här valde jag i stället ord och begrepp som var centrala för att förstå samtiden och händelseförloppet. Värt att tänka på innan man väljer ord är alltså vilket syfte man har med just de ord man väljer.

Övning 3 - Titel, rubriker och bilder

En av de enklaste och tydligaste lässtrategierna som finns är ju att titta på en texts titel, rubriker och bilder för att därefter förutspå vad man tror att man kommer att få veta i texten. Detta är ju något den vane läsaren gör utan att ens tänka på det och en strategi som är väldigt viktig att synliggöra eftersom den inte alls alltid är självklar. Man kan se det som en variant av att man t.ex. förevisar hur en lärobok är uppbyggd när man delar in den (innehållsförteckning, kapitel, index, faktarutor, källförteckning, noter etc.) Detta är självklarheter för den invigde, men dessa genvägar in i en text är viktig att visa.

Övning - bilder

När jag skulle läsa novellen Fähner (Ferdinand von Shirach, 200) hade jag satt upp bilder av kända yxmördare på väggarna i klassrummet. Bilder är effektiva eftersom de väcker nyfikenhet och förväntan innan man ens satt igång. Kollegorna blev på samma sätt påverkade när de möttes av dessa bilder som jag vid workshoppen hade lagt på bänkarna längst fram. Vi (vid båda tillfällena) kom först fram till vad bilderna hade gemensamt och därefter ställde jag frågan: Vad tror ni skulle kunna få en människa att bli yxmördare? De olika förslagen skrev jag upp på tavlan och sedan berättade jag att vi skulle läsa en novell om en yxmördare och vi fick då se om några av deras förslag skulle stämma överens med händelserna i novellen.

Övning - nyckelord

När jag med ettorna skulle modella genren nekrolog som de skulle använda till en uppgift i historia och svenska, hade jag på tavlan skrivit upp alla ord jag kom på som började på nekro-. De var inte många så jag återger dem: nekrofil, nekrolog, nekropolis, nekromanci, nekros. Eleverna fick ge förslag på om det var några av orden de kunde och vi pratade tillsammans om vad prefixet nekro- då kunde innebära. Detta var naturligtvis ett ypperligt tillfälle att visa tt ord består av olika byggstenar och att om man kan innebörden av dessa så kan man ofta lista ut vad ordet betyder på ett ungefär. När vi hade gjort detta och de blivit påminda om uppgiften i historia, fortsatte vi med att läsa två nekrologer. Hur vi gjorde det berättar jag om efter nästa presentation eftersom det var något vi gjorde under läsningen!

Workshop 2 - Att hjälpa eleven igenom texten



Övning - modella en genre

Att modella en genre är ju egentligen en del av cirkelmodellen och detta är ett gott exempel på att olika typer av språkstrategier kan dyka upp i olika sammanhang och inte skiljs åt av gränser utan snarare samverkar på ett naturligt sätt.

Tillsammans med eleverna (och senare mina kollegor) läste jag två autentiska nekrologer (minnesord) från Sydsvenskan. Jag läste båda texterna högt och vid läsningen pausade jag vid olika ställen i texten för att ställa frågor till åhörarna och därmed göra dem uppmärksamma på olika saker som var specifika för en nekrolog. I den ena texten koncentrerade jag mig på saker som rörde formen, och i den andra på saker som rörde innehållet. När det gällde formen pausade jag och ställde frågor som: Varför byter man från presens till imperfekt efter första stycket? Kan ni markera alla ord som rör skola och utbildning i andra stycket? Varför bytte man stycke här? Känns tonen objektiv eller subjektiv? När det gällde innehållet pausade jag och frågade saker som: Vad handlade det föregående stycket om? Vad tror du att nästa avsnitt kommer att handla om? Vad tror ni att man inte tar med i en nekrolog? Vem är det som skrivit det här? Vad tror ni är avsikten med en nekrolog?

På det här sättet synliggör man på ett effektivt sätt många olika saker som är specifika för den aktuella genren.

Övning - stämde det man förutspått

En viktig sak att göra innan man läser är ju som visats ovan att skapa förväntningar på texten genom att sätta ord på vad vi förväntar oss av texten. Något som därför är lämpligt är ju att stämma av under läsningens gång och se hur det var med förutspåelserna - stämde de, eller inte? I samband med detta kan man ju också göra nya förutspåelser för hur texten kommer att fortsätta.

När det gällde novellen om yxmördaren Fähner gjorde vi så att jag högläste början av novellen innan lektionens slut. Innan eleverna gick fick de sia om hur de trodde att det skulle gå för paret vi nyss lärt känna i novellen och detta stämde vi sedan av när eleverna kom tillbaka lektionen därpå efter att ha läst färdigt novellen själva.

Workshop 3 - Att efterarbeta texten



Att läsa en text är ju i skolans värld sällan en avslutning på något eller en isolerad händelse. Snarare förväntas eleverna göra något med texten - den utgör ett avstamp för något annat.

Övning - sant eller falskt?

Det här kan göras både under tiden man läser och efter. I mitt fall använde jag det senast vid läsningen av en roman och eleverna fick både formulera egna påståenden och ge till varandra som träning, samt ta ställning till påståenden som jag gett vid ett förhör. Det viktiga med att ta ställning till om ett påstående är sant eller falskt är att det inte stannar vi det. Det viktiga är att eleverna också motiverar sitt ställningstagande med citat från texten och förklaringar. Övningen ger då ett väldigt konkret underlag för diskussion av innehållet. Det kan också vara värt att poängtera att man inte måste formulera påståenden som är glasklart sanna eller falska. Eftersom eleverna får motivera sina ställningstaganden och söka stöd i materialet kan de argumentera för båda ståndpunkterna.

Övning - rangordna texter

I början av terminen hade det just varit en stor demonstration som hade urartat i Malmö. Jag ville att eleverna skulle få träna på att ta sig an ett större material och valde därför ut nio olika texter från dagspressen om händelsen. Jag delade in eleverna i grupper och min första instruktion var att de skulle skilja de informerande texterna från de argumenterande. När det var gjort skulle de rangordna de sex debattartiklarna. I ena änden skulle de placera de texter som stod mest på demonstranternas sida och i den andra änden, de texter som sympatiserade mest med polisen. Jag pratade om begreppen polariserad och nyanserad och eleverna fick samla formuleringar som stämde in på dessa två begrepp. De skulle sedan i par skriva en artikel som objektivt beskrev debatten om demonstrationerna. En klurig uppgift som väckte många diskussioner! Eleverna fick träna sig både i att skumläsa (inledningsvis) och närläsa (när de skulle rangordna och samla formuleringar).

Övning - sammanfatta

Att kunna sammanfatta är en av nyckelstrategierna i reciprok undervisning, men kan ofta vara en utmaning. Samtidigt är förmågan att kunna skilja detaljer från helhet centralt för att man ska kunna läsa effektivt. När ettorna förra året hade skrivit recensioner blev det uppenbart att de behövde träna på att sammanfatta. Jag gick på nytt igenom de fem frågorna: Vem? Var? När? Vad? Hur? och att sammanfattningen skulle inledas med en källhänvisning som visade vem som skrivit texten; vad texten hette; vilken genre det var och när den kom till. Alla eleverna hade läst romanen Desert Walker av Wilhelm Agrell och de fick i par skriva och publicera en sammanfattning av den boken (via Padlet). Vi jämförde och diskuterade sammanfattningarna och därefter var det dags för dem att skriva en sammanfattning av en bok de rekommenderade till sina klasskamrater inför sommaren. Även dessa publicerades via Padlet och dessa skrev de själv.

Här kan man ju tänka att detta inte är lästräning utan skrivträning, men det är naturligtvis båda två! Man kan sammanfatta hela verk, eller artiklar, men man kan även som visades ovan (med nekrologen) sammanfatta innehållet i olika stycken muntligt under läsningens gång!

Övning - sammanfatta delar

En annan variant på att sammanfatta är att ta en svår text och förarbeta den på ett sätt som skapar viss överblick och förståelse. Jag använde till både elever och kollegor ett utdrag ur Illiaden - Hektors död! När jag hade högläst txeten delade jag in den i delar och bad 2-3 personer ansvara för vars en del. De skulle sammanfatta innehållet till en eller högst två meningar på modern svenska och sedan skriva den på tavlan. På tavlan skrevs alla delar i ordning och på så sätt fick vi hela historien i en lätthanterlig version. Vi använde denna som utgångspunkt för en vidare diskussion om stilnivå, språkrikighet, sammanhangord och textbindning och ordens innebörd - både de gamla och de moderna.

Sammanfattande kommentar

En farhåga jag hört från ämneslärare när det gäller lässtrategier är att de inte känner att de hinner ta lektionstid till den här typen av övningar. De har mycket innehåll att hinna med och känner ofta redan att viktiga saker får skyndas förbi.

Det bästa rådet här är att börja samarbeta med närmsta svensklärare. Förutom att det är givande på väldigt många andra sätt, blir undervisningen mer tidseffektiv om man tillsammans kan samlas kring olika teman eller ämnesområden.

En annan sak jag brukar låta mig styras av är ett följande resonemang: Vilket tillvägagångssätt kommer att resultera i största möjliga kunskapsutveckling för elevgruppen? Min egen erfarenhet är att de saker jag låtit ta tid och gjort ordentligt också har fått större effekt för lärandet, än de saker jag skyndat igenom för att de ska ha "hunnits med".

Dessutom är många av de här sakerna inte särskilt tidskrävande. De kräver inte nödvändigtvis att man gör mer, utan att gör annorlunda. Det finns heller ingen poäng med att bränna ut sig själv genom att försöka ändra på allt samtidigt. Jag tar mig därför friheten att citera några av de klokaste orden jag läst: "pick a doorway" av Naomi Klein (No Logo, 1999). Välj något som känns hanterbart - börja där!