lördag 21 februari 2015

Bedömning för lärande

Under hösten 2014 inledde samhällslärargruppen ett projekt om bedömning. Första steget var en bokcirkel där vi läste Christian Lundahls Bedömning för lärande. Bokcirkeln bestod av åtta lärare från både gymnasiet och komvux och pågick under senare delen av höstterminen.

Vi träffades fyra gånger och vid varje tillfälle tog diskussionen sin utgångspunkt i de två eller tre kapitel ur Bedömning för lärande som det var deltagarnas uppgift att läsa inför träffen. Diskussionerna var livliga och spände över många aspekter på bedömning. Bla diskuterade vi  om, och i så fall när och hur formativ bedömning ska användas, hur samstämmighet i bedömningen mellan lärarna på en skola kan uppnås och om vi alltid måste bedöma eller om vi kan mäta utan bedömning.


Bokcirkeln mynnade ut i ett beslut att under våren ska samhällslärargruppen arbeta vidare med bedömning i syfte att bli mer medvetna bedömare och uppnå större likvärdighet i bedömningen av samhällskunskaperna hos eleverna på Pauliskolan.  Vi kommer ffa att arbeta med kursen samhällskunskap 01b eftersom alla elever på Pauliskolans gymnaisum läser den.


Det första vi ska göra är att svara på de implicita frågorna i kunskapskraven för samhällskunskap 01b tex hur många är någon/några/flera i kunskapskravet: “Eleven kan analysera samhällsfrågor och identifiera  någon/några/flera orsaker och konsekvenser”? Och  vad innebär enkla/välgrundade/nyanserade i kunskapskravet “ Eleven kan ge enkla/välgrundade/nyanserade argument för sina ståndpunkter och värderar  med enkla/ /enkla/nyanserade omdömen andras ståndpunkter”?


Vi planerar också att titta på om vi kan skapa en gemensam bedömningsmatris och om vi kan skapa en bank av fraser att använda vid formativ bedömning. Fraserna ska kunna användas vid feedback för att göra det tydligt för att eleverna varför de uppnått en viss nivå och vad som krävs för att de ska uppnå en annan nivå.

Parallellt med detta arbete ska vi för tredje läsåret i rad genomföra en gemensam examinationsuppgift på området massmedia inom samhällskunskap 01b. Detta projekts sista fas innebär att vi tittar på varandras anonymiserade elevsvar och diskuterar bedömning så där kommer vårterminens två spår för samhällslärarna att sammanfalla och förhoppningsvis så kommer vi i vår att göra bättre, i meningen mer konsekventa och  väl underbyggda, bedömningar.

måndag 16 februari 2015

Språkinriktad ämnesundervisning på NA/TE

Pedagog Malmös blogg för språkutveckling på gymnasiet och vux berättar Linda Ellinore om det språkutvecklande arbete som görs på NA/TE:

Sedan ett år tillbaka har en grupp lärare sammanställt dokument som alla lärare och elever på det naturvetenskapliga programmet och teknikprogrammet kan arbeta utifrån. Dokumenten rör hur programmen ska ge språket större utrymme och vikt i ämnesundervisningen.

Under vårterminens två första månader (VT 15) ska gruppen utvärdera olika arbetsmodeller inom språkinriktad undervisning. Därefter börjar arbetet med att utbilda samtliga kollegor.

Vår förhoppning är att språkinriktad ämnesundervisning genomsyrar verksamheten från höstterminen 2015. Gruppen samarbetar med forskaren Maria Kouns vid Malmö högskola.

Linda Ellinore Lindberg

torsdag 12 februari 2015

120 dagar som förstelärare

Jag har nu varit förstelärare i 120 skoldagar. Det är dags för medarbetarsamtal, vilket leder till reflektion om vad jag har gjort för att förbättra verksamheten. Min spontana tanke är att jag gjort alldeles för lite. Jag har fått gyllene förutsättningar jämfört med förstelärare på andra skolor, 20 procent av min tjänst är vikt för försteläraruppdraget. Varför känner jag att jag gjort för lite? Kanske är det för att min tjänstefördelning gällande de övriga 80 procenten inte var jämn utan en av kurserna bara låg under hösten. Dessutom har mina matematikkollegor varit upptagna med matematiklyftet så deras tid har varit begränsad. Själv gick jag matematiklyftet förra läsåret. Jag har helt enkelt inte riktigt haft den tid jag behövde. Det innebär dock att jag nu, under våren, har riktigt goda förutsättningar för att bedriva utvecklingsarbete. Helt hopplöst känns det inte heller, höstterminen ägnades åt inläsning av material samt planering och genomförande av två studiedagar. Mitt uppdrag har dessutom mått bra av tidsbristen då det har blivit tydligare och ett antal arbetsområden har utkristalliserats. Luddigheten som fanns i uppdraget från början har blivit mindre luddig, mycket tack vare de förstelärarmöten som förkommer både på förvaltningsnivå och på skolnivå. Där träffar jag andra förstelärare och vi planerar gemensamma aktiviteter samt utbyter erfarenheter och ger varandra kloka råd och inspiration. Vilka är då mina uppdrag?


Mitt huvuduppdrag är ämnesdidaktiskt inom matematik där jag ska arbeta med konstruktion och samlande av dels verklighetsanknytna uppgifter och dels undersökande uppgifter. Detta kommer att ta det mesta av min tid. Både konstruktion och inläsning av material tar tid. Tanken är att det ska bli en bank av uppgifter. En viktig aspekt av det blir också att testa uppgifterna och dokumentera hur eleverna arbetar och lär sig av uppgifterna. Ett lovande spår är det som kallas RME, Realistic Mathematics Education. Relaterat till detta pågår även ett arbete som syftar till en högre kvalitet vid konstruktion av prov och provuppgifter.


Från skolledningen kommer ett uttalat uppdrag att bidra till skolans systematiska kvalitetsarbete med hjälp av Qualis. I samband med detta har vi förstelärare hållit i en studiedag om utvecklingsarbete. Vi kommer att få en utbildning i det kvalitetsystem som skolan använder. Exakt vad mitt fortsatta arbeta ska vara kommer förhoppningsvis bli tydligare efter denna utbildning och efter att skolledningen tydligare uttryckt vad de förväntar sig.


Ytterligare ett uppdrag är att ge mina kollegor stöd. Stödet har tre ben. Det första är att hjälpa till att sprida verksamhetsnära forskning till mina kollegor. Det andra är att vara behjälplig vid användandet av olika digitala verktyg. Det tredje och sista benet är att jag erbjuder klassrumsbesök för de kollegor som så önskar.

Ett sista uppdrag är att starta en grupp för elever som vill bli duktigare på matematik och försöka utveckla deras matematiska förmågor.

söndag 8 februari 2015

Reading to Learn - Pauliskolan deltar i pilotstudie

I förra veckan satte utbildningen Reading to Learn igång och den var förlagd här på skolan. Reading to Learn är en australiensisk metod som används för att utveckla elevers läsning och skrivande och vilar på tre pedagogiska grundpelare:
Under våren väntar två tredagarspass till av utbildning. Ett i början av mars och ett i maj. Däremellan kommer det att bli workshops här på skolan för de som deltar i utbildningen. Eva Bringeus, lektor med förvaltningsövergripande ansvar för språkutveckling, deltar också i utbildningen och kommer att skriva en forskningsartikel om pilotstudien när den avslutats.

Cirka 25 lärare från flera olika gymnasieskolor i Malmö deltar, varav åtta, de flesta från rektorsområde SA-BET, går utbildningen under våren.

Och, inte att förglömma:

Startsträckan var snabb när vi hoppade på detta tåg och jag passar därför också på, att på detta publika sätt, be om ursäkt för de misstag som begicks i den korta och intensiva processen med att hitta deltagare till kursen. Jag tar med mig nya lärdomar från det!